HAN SOM INTE DANSADE

medans jag sitter här i min självömkan och väntar på någon som jag aldrig mer kommer träffa har jag ju glömt att berätta om en sak som hände mig den 30 augusti. den 30 augusti runt halv tolv-snåret på kvällen befinner jag min på en teddybear stockholm-konsert på eriksdalsbadet på söder. jag står längst fram, bredvid min hjälte (det vill säga han som övergav mig morgonen efter den 30 augusti. hjälten). det är trångt, det är svettigt och min hjälte är full men inte jag. min hjälte är snygg och full i en members only-jacka och vi står längst fram. vi dansar  skriker skrattar pussas hoppar sjunger och trängs. då känner jag en hand. på fel ställe. först tänker jag väl: det är trångt, det är mycket folk. om någon kommer åt min rumpa är det ingenting att bry sig om. men handen rör sig sakta från rumpan, in mellan mina ben och fram i fittan. jag slåt bort handen, men den kommer tillbaka. och dethär gott folk, är inte hjältens hand. hjälten har ena handen på mina axlar och den andra i en taktvinkning i luften. nej, denhär handen är någon annans. och den kommer tillbaka, hela tiden. när jag slagit bort handen för kanske fjärde gången och den åter igen kommer tillbaka får jag tag i den. jag vet inte vad jag gör, men jag knycklar och klämmer, böjer och bänder, försöker vrida allt i handen åt fel håll, försöker få av alla ben, situationen är obscen.
då får jag syn på honom, ägaren till handen. han grinar illa och jag tar i lite till. jag försöker se honom i ögonen, för nu är jag arg, men han ser bort, ser ned och han kvider säkert tyst. och äntligen försvinner handen. jag står längst fram bredvid min hjälte och vi dansar skriker skrattar pussas hoppar sjunger och tängs. då känner jag en hand. igen. samma hand. samma hand som letar sig fram. JAG ÄR KILLE OCH JAG ÄR PÅ ROCKKONSERT! DÅ BORDE DET VARA HELT OKEJ ATT TA TJEJEN FRAMFÖR PÅ FITTAN! JAG MENAR VADÅ, HON LÄR JU BLI KÅT AV DET!!! jag vänder mig om, ser rakt på honom och jag skriker du är så jävla vidrig när du gör sådär, fattar du inte att du är en jävla våldtäktsman!? då försvinner taffsarkillen och han tar handen med sig. jag gråter lite mot min hjältes members only-jacka och han frågar vad som hänt. jag snyfftar fram något som han lyckas förstå och han ställer sig bakom mig. håller om mig och jag är glad att han är där. hjälten. 


Kommentarer
Postat av: di

men jävla pisskuk. hatar snubbar som tror att det är okej att trycka deras stånd mot en på en konsert. men bara "VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ DIG IDIOT?! SER JAG UT SOM JAG VILL HA DIN KUK PÅ MIN KROPP ELLER?". fan dem alla.

2008-09-14 @ 17:19:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0