BAHAHAHA!

KOLLA min mage är sjukt lik hjärnan i teenage mutant ninja turtles!!!

 

 

Ps. Det bästa med bilden är att boobsen ser heeeeelt arnie ut. Bild nummer två alltså.


EN RIKTIG BLOGG!

nu har jag tänkt att jag ska bli en riktig bloggare. vi får vällan se hur det går med den saken i framtiden, men jag har i allafall vissa kriterier jag måste uppnå innan jag bestämmer mig om hur det blir och sådär bla bla. grejerna som jag har kommit fram till för att bli en riktig bloggare är:

1. ta en dagens outfit-bild. eller, inte bara en då. utan en varje dag. typ. några dagar i allafall
2. tipsa om bloggar som jag tycker är nice
3. posta spellistor från spotify som jag gjort. så ni kan lyssna och avguda mig för min goda musiksmak
4. köra en "ett foto i timmen-dag".
5. lägga upp foton på mina extremt roliga utekvällar
6. eventuellt göra en stop motion av foton från mina extremt roliga utekvällar
7. ha någon form av tävlig.. får se hur det blir med den saken.
8. lägga upp massa bilder i något slags inspirationsinlägg
9. ha minst en bild i varje inlägg
10. börja använda versaler

ojojoj, hur ska detta gå!?


VÅGAR MAN VA FUL HAR MAN JÄVLIGT KUL

Dagens humör: snorgig och sur
Dagens borde: få tummen ur, typ
Dagens frisyr: dreads blandat med övrigt trassel
Dagens smink: eeeh... när man går upp kl 0600 så pallar man inte va?
Dagens klädsel: jeans, skjorta, kofta *indie*
Dagens favoritlåt: harry belafonte-jump in the line (tyärr verkar det inte funka att länka från det här skitdomänet just nu, men ni får la ta och skriva in låthelvetet i spotify själva, jävla latmaskar!)
Dagens planer: köpa mig ett par högklackade skor för några sånna har jag inte och även fast jag inte gillar höga klackar så måste jag ha ett par för annars kommer jag snubbla på klänningen som jag ska ha på lördag!
Dagens vill ha: *pEniS*
Dagens längtan: se ovan (skoja)
Dagens beroende: Datan ♥♥♥♥
Dagens tråkigaste: jag själv skulle jag tro.
Dagens motto: VÅGAR MAN VA FUL HAR MAN JÄVLIGT KUL!


ANOTHER DAY FULL OF BREAD

fan, nu är jag förbannad igen. på surdegsbröd. jag tänker aldrig, aldrig i hela livet baka ett surdegsbröd. HÖR NI DET?! ALDRIG!
är så helvetiskt jävla trött på snubbar som använder det som någon slags accessoar för att verka mjuka och jämställda. what the fuck!? a bread won't change the world! AAAAAAAAAAAAAAARRRRRRRRRHHHHHHHHHHHH
blir galen. hatar allt. kan ni snubbar inte bara fatta!? man blir inte mer man av muskler och man blir inte mer man av att baka äckligt gamalt surnat bröd!? ni är inga riktiga män! riktiga män är inte är rädda för tjejer och riktiga män vågar ta den i tvån. DÅ är man en riktig man OKEJ!?!?!

DET SVÅRA MED ATT LÄMNA NÅGON

förlåt fågeln. förlåt mig kära, fina, underbara fågeln. men jag måste göra såhär. det blir nog bäst för både dig och mig. du hade ändå aldrig stått ut. med mig.


NEJ, JAG HAR SLUT PÅ RUBRIKER FÖR TILLFÄLLET

och jag vet ju att du inte läser. ingen läser men jag gör bort mig på en jävla töntblogg ändå. skiter jag i. jag skriver till dig ändå. jag grinar på jobbet och skyller på pollen. jag är egentligen inte allergisk någonstans. bara lite ensam och lite ledsen och sorgsen för att du inte svarar. typ bara ett "ok" hade räckt, men inte ens det. man ba jaha, är det såhär det ska vara? helst inte va? fyfan alltså. tiden går, bara springer iväg, fort fort, men inte ett enda jävla sår läker. FAN är så trött på det här. hej livet, du typ lämnade mig här och drog. och jag är lite vilsen och vet inte vart i världen jag ska hitta dig. jag får helt enkelt börja leta. åka bort någonstans. upptäcka att näe, här var du ju inte och sedan leta vidare. känns ju ganska lönlöst man ba nålen i höstacken, var äääär du!?

V

jag ville bara säga att du är som vinden och vattnet och värmen på våren. som att vänta och längta och sakna och våndas. som vänner fast ändå inte, som värken i huvudet eller viljan men inte orken.
och du bara whatever.


THE YELLOW BIRD

det är jobbigt när man sover bredvid en fågel och får panikångest och svettas och gråter och inte alls sover för det går inte. det piper i öronen, det kliar i huden och man vill bara hem. det är jobbigt när man känner att det faktiskt inte är sin hjärtas fågel man sover bredvid.


ALLT JAG BEHÖVER NU ÄR JUST INGENTING

ibland vill man bara härifrån. bara bort. bort från stan och allt folk. alla nationer och alla vindruckna kvällar. alla ciggarettstinkande kläder och alla stirriga rödsprängda ögon.
kan vi inte bara flytta långt ut på landet? du får dina hästar och jag får mitt lugn.


NÄR MAN ÄR TVUNGEN ATT SÅRA NÅGON

jag vet faktiskt varken ut eller in. vad är det som händer? allting går för fort och jag hamnar på efterkälken. jag hinner inte med mig själv. saker hoppar ur min mun och jag undar varför jag ibland säger det jag säger. saker som jag borde säga kommer aldrig ut och jag får ångest för att jag vet att jag är tvungen att göra någon ledsen. hur ska man göra något sådant? hur ska man göra något så lindrigt som möjligt? det är svårt, det här.


RSS 2.0