EN DAG I SÄNDER

och jag vet ju att du inte läser. ingen läser men jag gör bort mig på en jävla töntblogg ändå. skiter jag i. jag skriver till dig ändå. jag grinar på jobbet och skyller på pollen. jag är egentligen inte allergisk någonstans. bara lite ensam och lite ledsen och sorgsen för att du inte svarar. typ bara ett "ok" hade räckt, men inte ens det. man ba jaha, är det såhär det ska vara? helst inte va? fyfan alltså. tiden går, bara springer iväg, fort fort, men inte ett enda jävla sår läker. FAN är så trött på det här. hej livet, du typ lämnade mig här och drog. och jag är lite vilsen och vet inte vart i världen jag ska hitta dig. jag får helt enkelt börja leta. åka bort någonstans. upptäcka att näe, här var du ju inte och sedan leta vidare. känns ju ganska lönlöst man ba nålen i höstacken, var äääär du!?