DETHÄR ÄR INGEN JÄVLA KÄRLEKSBLOGG!
allting känns så avlägset nu. du är liksom, långt borta. så pass långt borta att det känns som om jag kanske skulle kunna våga gå vidare, gå härifrån, lämna allt bakom. lämna dig. men pillrena jag äter och hjärtat jag har bakom revbenen gör mig dumihuvet. och jag stannar kvar. du sa "jag känner mig dum" och jag svarade men jag vill. jagvilljagvilljagvill. jag har fastnat mitt i sommaren. mitt i studentrummet i vasastan den 31 augusti 2008. jag kommer liksom inte loss. jag tänker sjutton tankar samtidigt. en om jobbet, en om resan och resten om dig. jag har tusen frågor kvar som du inte tänker svara på. men jag bara försöker och försöker. snälla rara, snälla svara. jag hoppas så innerligt att det inte är sant, men allt gav dig var dåligt samvete. att jag var ditt lilla välgröenhetsprojek. jag blir orolig av dig och du skrämmer mig lite. men allting känns så avlägset nu. du är liksom, borta.
Kommentarer
Postat av: Tummeliten
visste du att välgröenhetsprojek blir kedjerökarhets baklänges :o
Vad äre för piller du käkar, dom verkar softa. Vilken adress var det förresten? Är det lugnt om man kommer förbi och bränner upp skiten eller?
Postat av: hjälten
Jag har svar på alla din frågor, snälla jag vill inte göra dig orolig eller få dig ledsen eller skrämd. Allt behöver inte kännas avlägset, varje gång jag tänker på det känns det som att det var igår allt hände trots allt vi upplevt sen dess. Du vet att det bara är att ringa jag har inte något emot att ditt håriga men ändå väl töjda sköte (även fast det påminde mig om ålderdomshem).
Trackback
